Måndag 28 maj

Sol morgon, grå och kallare, 8 grader, em.

Idag börjar jag arbetet med en svårighet, nämligen att passera på "halvblodsvägen", den gräsväg som går till Västra vallen, en fin körbar vall. Svårigheten ligger just i halvbloden på båda sidor vägen, sex-sju-åtta stycken som ofta kommer farandei galopp i sina jättelika hagar,  med svansarna rakt upp och frustar som ånglok. Detta beteende lockar fram araben i min vite springare och är inte något man önskar när man sitter i vagn. Det har funnits gånger när jag undrat om jag skulle klara att ta oss förbi dem, och då har han varit bara i lina. Men de tiderna ska snart vara förbi, har jag nu tänkt och tar djärvt itu med problemet.

Vad händer? Tja, typ inget. Sommarfeta och lata halvblodshästar kommer sakta spatserande och betraktar intresserat den vite, som är mest intresserad av gräset. Jag låter honom äta för att ladda platsen med lugn och postitivitet. Men att beta en lugn häst - räknas det ens som träning?

Vi gör lite annat också. På vägen hem kör vi t ex slalom mellan syrenerna som ska bli en häck så småningom. Ännu är den tillräckligt gles för slika övningar.